pigg 80-åring

80 år är ingen ålder. Det säger åkarprofilen Jonny Brogård som i år firar att det är just 80 år sedan hans pappa Sture Brogård startade åkeriverksamhet på gården Brogård i Småland. Då handlade det om mjölkörning och massaved. Idag är skogen lika viktig och flisekipagen i JB-Transport har fullt upp.

Akeriet som Sture Brogård Astartade i byn Hylletofta strax norr om Vrigstad fick namnet Brogårds Akeri och första lastbilen blev en Volvo av 1937 års modell. Familjenamnet, liksom åkerinamnet, har sina rötter i gårdens namn: Brogård. Detta då gården låg vid en å som rann under en klassisk stenbro. Det har runnit mycket vatten under den där bron under de 80 år som gått, men åkeriverksamhet är fortfarande familjens födkrok. Nu med sonsonen Martin Brogård som åkare och skogens alla produkter som viktigt gods att transportera. Bilarna är fortfarande i huvudsak Volvo, även om ett par Scanior finns med i fordonsflottan. Brogårds Akeri såldes 1985, men Jonny Brogård startade nytt åkeri med namnet JB-transport redan året därpå. När vi kommer på besök på kontoret i Vrigstad möter vi tredje och fjärde generationen Brogård. Det är Jonnys son, Martin Brogård, som numera äger och driver åkeriet tillsammans med sambon Jeanette. Just den här dagen är parets mellandotter, Jennifer, också på plats på kontoret. Här handlar det om pappersarbete, men också transportledning.

Jonny Brogård vid sin välrenoverade Volvo LV82 D från 1937. Bilen är lackad i företagets dåvarande färger och en jämngammal systermodell till den LV85 som hans pappa Sture Brogård startade åkeriet med.
Jonny Brogård vid sin välrenoverade Volvo LV82 D från 1937. Bilen är lackad i företagets dåvarande färger och en jämngammal systermodell till den LV85 som hans pappa Sture Brogård startade åkeriet med.

Jag har två chaufförer som är på väg till Hok för att lossa varsitt lass med kutterspån på Vida Energi, säger Martin när vi frågar om vilken typ av transporter som JB-transport kör. De två transporterna är ganska typiska för oss. Fliskörningama är vår bas, men man kan säga att vi kör allt som går att köra i våra bilar och då handlar det om rena flisbilar samt flexobilar. Vi väljer att åka upp till Hok och byta några ord med chaufförema Ronny Karlsson och Johan Nordquist. Ronny kör en Volvo FH500 6×2 från 2014 med I-Shift och påbyggnad signerad Eksjövagnen. Till den har han ett 2016 års fyraxlat släp från Eksjövagnen. Johan kör en Scania R560 6×2 från 2012 med Opticruise, även den med påbyggnad och släp från Eksjövagnen. Släpet är femaxlat och av årsmodell 2014. Johans Scania har inte fått åkeriets färger ännu, förklarar Martin. Vi köpte den bilen med körning av Kjell i Maa som körde åt det familjeägda sågverket Maa Såg utanför Ullared, som ville att vi skulle ta över körningen.

READ  Politiker borde lita mer på lastbilsindustrin
Flistransporterna är basen i JB-Transports körningar, men man kör allt som kan köras i flisbilar och flexobilar. Här är det Ronny Karlsson
Flistransporterna är basen i JB-Transports körningar, men man kör allt som kan köras i flisbilar och flexobilar. Här är det Ronny Karlsson

Johan och Ronny tömmer vant sina ekipage inne på Vidas område och byter några ord med Martin innan de rullar vidare för nästa lass. Vrigstad ligger på småländska höglandet och det mitt i en bygd präglad av skogen. Det har funnits många sågverk runt Vrigstad och Martin vet att berätta om alla körningar till och från sågverken. Dessa sågverk har varit åkarfamiljen Brogårds viktigaste födkrok under de 80 åren som lastbilar med namnet Brogårds knutit samman verksamheterna med skogstransporter, flistransporter och transporter av monteringsfärdiga trähus. Jodå, produktionen av dessa hus är och har av tradition varit viktig i den småländska skogsbygden mitt mellan Växjö och Jönköping. Vida jobbar med bioenergi, pellets, stallströ och lantbruksströ. De är tillsammans med Sydved, Södra, Maa Såg och Vaggeryd Cell (ATA) våra stora kunder när det gäller skogens produkter. Sedan kör vi valstråd från TH Schéle i Halmstad till Hillerstorp,wellpapp, halm och ensilage, berättar Martin Han berättar också att åkeriet idag har åtta bil- och släpekipage, varav sex Volvo och två Scania. Tre av bilarna är flexobilar och två av dem har påhängstruck. Den är viktig exempelvis när vi levererar kutterbalar till gårdarna runt om här, förklarar Martin.

För Johans del blev det tippning utanför ladan. Hans bil är inte lackad iåkeriets färger ännu då den köptes med körning från ett mindre familjeägt sågverk.
För Johans del blev det tippning utanför ladan. Hans bil är inte lackad iåkeriets färger ännu då den köptes med körning från ett mindre familjeägt sågverk.

Verksamheten drivs med 13 anställda chaufförer, lite extrafolk samt Martin och hans sambo. Dottern Jennifer hoppar in tillfälligt. Martin började med att jobba i verkstaden men gick senare över att köra för Jonny i dåvarande JB-Transport. Idag är han transportledare i huvudsak och kör endast i undantagsfall. Pappa Jonny Brogård ägnar sig i huvudsak åt att vårda sitt åkararv och hålla liv i ett gäng veteranbilar. Ja, han lämnade över 1997, så vi äger åkeriet sedan dess, förklarar Martin, men det hindrar ju inte honom från att ha synpunkter på åkerinäringen och åkarnas roll i allmänhet. Pappa är debattglad och han följer utvecklingen noga. Vi förstår att Jonny Brogård är en verklig åkarprofll med många vänner och tydliga åsikter qm allt som berör åkerinäringen. Ar det bra att ha en känd pappa när man kör vidare som egen åkare? Det går ju inte att komma ifrån att alla som har med åkerinäringen i Vrigstad, Småland och egentligen hela Sverige vet vem pappa är, ler Martin. Men en stridbar pappa är inte alltid bra för verksamheten. Oavsett vad så hade vi inte varit där vi är nu utan pappa och vi har tagit med oss många av hans idéer i den fortsatta verksamheten.

READ  INDIEPOP
Brogårds Äkeris första bil, en Volvo LV85 av årsmodell 1937. På förmiddagarna levererades mjölk och post och på eftermiddagarna massaved. Man körde även busstrafik.
Brogårds Äkeris första bil, en Volvo LV85 av årsmodell 1937. På förmiddagarna levererades mjölk och post och på eftermiddagarna massaved. Man körde även busstrafik.

Martin berättar att Jonny är en man som vill att chaufförema ska leva upp till bilden av dem som landsvägens riddare. Han skapade tydliga policys för hur man som anställd chaufför skulle bete sig mot medtrafikanter och kunder. Han var också noga med att åkeriet skötte sin ekonomi. Det där har vi tagit med oss och till det har vi lagt min egen grundfilosofi om att samarbeta, förklarar Martin. Jag ser andra åkerier som kollegor och byter gärna körningar med dem. Vi jobbar hårt med transportplanering och vi uppmanar chaufförerna att köra eco-driving. När det gäller ekonomin är Martin noga med att följa i Jonnys fotspår och jobba för högsta kreditvärdighet. Vi görockså så mycket service som möjligt själva. Oljebyten till exempel. Vi har ju Rune i huset, säger han. Rune heter egentligen Ronnie Högberg och är anställd chaufför men verkar som åkeriets allt i allo. Han är exempelvis JB-Transports däckspecialist och ser till att fordonen har rätt sulor året om. Så visst vilar Jonnys, och även Stures liksom min farbror Claes-Peters, ande över åkeriet, ler Martin. Claes-Peter var delägare i Brogårds åkeri. Kom hit i helgen så ska ni se att historiens vingslag breder ut sig över både åkeriet och Vrigstad. Då firar vi 80 år obruten åkerihistoria.

Helt klar valde vi att åka till Vrigstad på kaffe och ostkakskalas på planen utanför åkeriet, Jonny Brogård höll i taktpinnen och gratulanter, liksom leverantörer och tidigare anställda lät sig väl smaka med en inramning av både klassiska och moderna lastbilar. Efter rundvandring och gratulationstal på åkeriet blev det bildspel och åkerihistoria liksom mustiga åkarhistorier på Vrigstads Värdshus och det hela avslutades med en härlig middag på det småländska värdshuset. Jonny brinner för sina välbevarade klassiska lastbilar, hur ser det ut för din del Martin? Har du några klassiker att vårda? Jo, jag har ju en F12:a stående bakom åkeriet som jag tänkt mig att bygga upp som en flisbil, men klockan springer alldeles för fort. Den blir väl stående tills jag går i pension, men å andra sidan tycks pappa ha fullt upp även som pensionär.